av rena skära vidskepelseskäl – men (jag viskar väl lite) det verkar faktiskt som att alla är friska nu. Kan det verkligen stämma? Jag börjar fundera på en ny tideräkning där man inte så mycket går in för att vara frisk som för att vara temporärt fria från symptom på magsjuka. Jag vet inte om det är optimistiskt eller pessimistiskt att tänka så men det känns för tillfället realistiskt.

Nåja. Nöjd är man iallafall när alla uppför sig ungefär som vanligt och ingen verkar ha alltför konstiga behov och matvanor (eller brist därpå).

Istället så gick värmen här hemma. Fast det löste sig tack och lov efter bara några timmar tack vare två mig närstående män.

S kan bygga torn av klossar nu och rör sig fritt mellan möbler, så länge de inte står altlför långt ifrån varandra.

H har tillbringat kvällen med att ”läsa” böcker för S, dvs hon tar böcker som hon kan handlingen i och återberättar den. Så här blir ”Morris på stora ängen”
-Titta, där Morris. Morris fyra. Morris får inte gå i trappan. Stora ängen härligt. En dag Morris stor, stor, stor, springer fort fort fort. Matte botta! Var e matte?!?! Inte dä, inte dä, DÄ!!! Morris så glad.”

Imorgon skall hon (om inga nya katastrofer inträffar) tillbaka till dagis. Jag tror att vi är många som längtar efter att hon kommer dit.