men just nu finns det ingen underhållning hemma hos oss som går upp emot en sak…

Vi (M och jag) utförde stora Bolibompainropningen och den brukar dra fulla hus – varje fåtölj är fullt av ett halvvaket barn eller en halvsovande vuxen – men idag till absolut ingen nytta. De stod ute på trappen, tätt intill varandra – de hade klivit upp på bänken och spanade över räcket på det mest rafflande man kan se i dessa tider.

Jo, det är sant, och du, kära bloggläsare, är när som helst välkommen hem till oss för att ta del av detta fantastiska, spektakulära, ögonifallande fenomen: Bonden som har odlat marken som är precis kant-i-kant med vår tomt, var ute och tröskade.

Bolibompa har ingen chans. Inga barn var halvvakna  längre, alla sinnen var spända, varje nervtråd i kroppen vibrerade av längtan efter att fullt uppleva detta. I fyrtiofem minuter stod de där och bara tittade.

Tröskning. Det är underhållning det.

Och kanske ett nytt sätt för Sveriges lantbrukare att dra in lite pengar ett dåligt år som detta. Kan man konkurrera med Meg och Mog så måste det finnas stålar att hämta för den smarte, det på något sätt.