Idag har S fyllt tre, lite inklämd sådär mellan jul och nyår som det mellanbarn han är.

Han vaknad storstilat imorse och förkunnade att han var en stor pojke och att han ville komma och ligga bredvid oss. Så berättade han om alla saker han fick göra nu när han är tre: Borsta tänder, skala morot, städa skåpet (med deras glas och tallrikar) och laga mat. Inte illa va? Allt detta har han ju gjort förut men tydligen lite småillegalt sådär. Tur att vi inte kände till den regeln.

Sedan blev det presenter: en snickarlåda från mig med riktig hammare ("spikare" sade S), krysskruvmejsel, såg, måttstock, snickarpenna, sandpapper m m. Och så blev det en Blixten McQueen-plansch från fadern och en "upplevelse" (ponnyridning) och så böcker, strumpor och annat kul.

Sedan började den långa väntan på att gästerna skulle komma. När de väl kom visste han inte till sig av lycka, sprang och visade alla sina skatter och åt så mycket glasstårta att han fick lov att springa fram och tillbaka i hallen bara för att få ur sig det mest akuta springet ur benen (tätt följd av lillebror förresten, om vilken generöse S idag har sagt "han börjar också bli en stor pojke nu").

Han förklarade för alla hur stor han var och att han var tre år (som att det inte var därför de var där och medförde gåvor) och sedan ville han bara sitta på vardagsrumsgolvet och köra med de nya Blixten McQueen-bilarna som en välvillig faster medfört.

Sedan blev han jättetrött och resten av dagen har varit en kamp att hålla sig vaken länge nog för att äta sina älskade våfflor till kvällsmat och sedan se högälskade "Fem myror är fler än fyra elefanter". Sedan isäng och godnatt. En stor kram, störst i hela världen, fick jag. "Jag älskar dig mamma, och god jul!" sade han.

Öh…öh….öh….ha den äran, S!