Idag är det sju år sedan M och jag gick på bio ihop första gången, såg filmen Snatch och gick och åt på en mexikansk restaurang, nu saligen avliden. Tillräckligt länge för att förtjäna att firas, men det är ju också frågan om hur. Till sist bestämde vi att hela familjen fick äta middag tillsammans och att M och jag skulle få en romantisk efterrätt (glass, Ms ständiga drog) när barnen gått och lagt sig.

Under de här sju åren har vi hunnit: få fyra barn, förlora ett – förlora en mamma och en svärmor (samma människa alltså) – se en svärfar respektive far bli frisk från cancer och sedan sjuk igen och igen och igen – flytta tre gånger (i mitt fall fyra om man räknar när jag flyttade hem till M) – byta jobb sammanlagt fem gånger – kämpa mot depression, astma, diverse barnsjukdomar – och så de vanliga småkriserna i livet med hus och bil och annat. Fem veckor efter vår första date förlovade vi oss och flyttade ihop i ungefär den vevan. Det känns som att vi inte direkt slagit av på takten någon gång…

Och den här dagen fick på ett tjusigt symboliskt sett symbolisera de snabba rycken och fyllda agendorna som kännetecknar vårt liv tillsammans. En tidtabell under dagen skulle kunna se ut ungefär så här:

4:30 M går upp och gör sig i tysthet i ordning för att gå och jobba som Uska på Ackis. Nämnde jag förresten att vi för tillfället saknar varmvatten? Har gjort i en vecka. Trots att han modigt och manligt står under den iskalla duschen förekommer inget skrik som väcker oss andra. Dvs inte förrän

6:04 då M förstås sedan länge hunnit iväg. Då är det A som står upp i sängen med sitt karaktäristiska morgonvrål: Bil! Bil! Bil! och så står han och pekar ut alla bilarna (och det är många!) på S Bilar-plansch som han har ovanför sängen. När han har väckt de andra blir han så förtjust över detta att han också måste vråla ut deras namn och vinka glatt. Så vi går upp allihopa.

6:06 Frukosten är framdukad. Barnen äter snällt mörkbröd med leverpastej och smör, samt fil och müsli. Modern springer omkring och förser folk med saker. Hon har en kopp te på bänken som hon slurkar i sig av när hon kommer på. Hennes lömska plan är (som alltid) att när barnen kommit på att tvn visar Bolibompa skall hon ta sig en egen portion fil och müsli – ostörd. Denna lömska plan gäckas dock (som alltid) när A kommer på att han inte är ett dugg intresserad av Bolibompa utan mycket hellre vill sitta i sin mors knä och konsumera f&m ur hennes tallrik, med hennes sked. Han kan äta själv – men det är inte lika kul. Och denna dag inte så lätt heller för igår kväll brände han sig med handen på en varm platta (som den tanklösa modern ställt av kastrullen av för att det kokade för häftigt. Hennes vanligen pålitliga ögon i nacken såg inte hur tripp-trapp-stolen drogs fram till spisen och en försiktig barnhand sträcktes ut. Så nu är det ett stort paket på ena handen men en glad A ändå)

7:40 Modern har röjt köket, dammsugit för första gången, tagit fram kläder till storisarna och byter på A. Jag förklarar dagens schema för barnen som tycker att det är toppen, även om de blandar ihop vårt sjuårsjubileum med Ms födelsedag. De sätter raskt igång att tillverka presenter av playdoh, pärlplattepärlor och annat smått och gott. Jag – ähum – duschar. Fast med varmvatten importerad från vattenkokaren att spä ut allt det kalla med. Varmt vatten + kallt vatten blir INTE lika med lagom vatten. Men det känns ändå bättre än bara kallt.

8:10 A börjar linda av sig sitt bandage.
8:11Och skrika av smärta.
8:12 Jag klipper upp bandaget men det blir inte bättre. Han har små brännblåsor på fingertopparna och en lite större på handflatan.
8:15 Ringer M på jobbet.
8:20 Ringer sjukvårdsupplysningen.
8:22 Blir upplyst om att jag måste åka in till barnakuten för att behandla handen.
8:24 Ringer M på jobbet och rapporterar.
8:38 Alla ungar ut i bilen, åker!

9:14 Ut, framme, bra parkeringsplats precis vid barnakuten.
9:18 Har förklarat ärendet för sköterskan i mottagningen. "Doktorn kommer snart"
9:22 (snacka om snart!) har doktorn tittat på handen och förklarat att vi måste bort till plastikkirurgen. Skriver en remiss. Jag är nästan gråtfärdig, hur kan jag ha missbedömt det hela så? Jag som var så stolt över att jag inte blev galen av oro igår kväll och åkte in till barnakuten sådär som jag jämt gör. Och så visar det sig att det kanske hade varit det vettiga?! Läkaren upplyser mig om att det inte är så farligt som det låter men bra att en kunnig läkare tittar på det.
9:40 Framme vid plastikkirurgin. En otroligt underbart barmhärtig sjuksköterska visar H och S lekrummet så att A och jag får vara själva med läkaren, som kommer
9:45 (oliali, oliali, hoppsan vilken dag! Bra parkering och inga väntetider!!) tittar på såret, säger att det inte är så farligt men skall slås in i paket igen, byta paketet på bvc två gånger och komma tillbaka om en vecka och då skall det vara läkt. Underbart! Läkaren svarar vänligt på alla frågor och förklarar oombedd att "alla mammor som är här med barn som satt händerna på plattan har dåligt samvete. Man behöver inte ha det. Det går så fort med barn." Blir gladare igen.

1100 Sitter på McDonalds. (Ja, vad trodde ni? Att man kunde hoppa över det när man tvingar med barnen till sjukhus och det är lunchtid innan man hinner hem?) Barnen uppför sig riktigt riktigt bra och jag är stolt över dem. A äter kycklingnuggets med vänsterhanden som att han gjort det hela livet. De stora barnen är supersnälla mot honom och ger honom sina vindruvor, som är det godaste de vet i den lilla fruktsalladen som ackompanjerar Happy Meal.

11:30 Handlar, åker hem. Två pojkar sover i bilen. H (och jag då, fast inte lika aktivt och villigt) lyssnar på sagor.

13:00 ta ut stackars hunden. Tidningen till svärfar (äntligen!) och leka i trädgården. Vara tacksam att vi inte bor i Göteborg.

16:00 M hem. Får presenter från barnen. Vi ger våra presenter till varandra.
17:00 Äter mat. Alla har klätt sig speciellt för middagen. Vissa mer speciellt än andra. Framför allt S. Han sitter vid bordet i mintgröna långkalsonger, en illröd Pippitröja med kort ärm, sin fleecetröja (i svart och ceris) över, en Luciakrona (där tre ljus funkar) och en av sina raggsockor på handen ("så att inte A skall känna sig ensam"). Och lackskor.

18:00 Barnen får glass i håret. Jo, de ville också ha del av efterrätten visade det sig och vi hade inte hjärta att undanhålla dem. Vi diskuterar hur man badar tre barn utan varmvatten.

18:05 Vi bestämmer oss för att det är morgondagens problem.

19:00 Barnen sover. Mirabile dictu. Föräldrarna försöker vara romantiska utan glass. Det går rätt bra.

Förstår ni varför rubriken var Sju år? För att det tog så lång tid att läsa ända hit. Grattis, ni som lyckades.