Svindlande höjder


av förvirring alltå. Det här meningsutbytet ägde rum här hemma, i barnens eget sovrum, när de för första gången varit ute på självaste internet ikväll.
S: Mamma är vi i vårt hem nu?
jag: …..ja.
S: Hemma hos oss alltså?
jag: Ja, men lilla vän, det vet du väl. (oroligt) Du känner väl igen dig? Det är din säng där, och H:s och A:s och….
S: ÄR vi i vårt hem nu?
jag: Ja!
S: Men alltså, hur kan vi vara hemma om vi har gått in på Bolibompawebben? Då måste vi ju vara där.