Många rubriker och allt detta bara för att berätta att vi har gjort ett underbart fynd, haft en fantastisk eftermiddag och hittat en riktig guldåder – samma som varje år.

När alla våra äppleträd gått i stå och vi gett upp tanken på att faktiskt ha något att skörda, hittade M våra förlorade äppleträd. Längst bort på tomten, i åkerkanten, bortanför ladugården, finns en fem-sex äppleträd till, som bär massor av frukt. Det är olika sorters träd, förmodligen helt slumpvist planterade efter att folk som suttit på traktorn och ätit äpplen slängt sina skruttar. De är så fulla av frukt att de verkligen dignar.

Och det här glömmer vi varje år. Visserligen har vi väldigt många träd i den ordinarie trädgården och väldigt många barn, så inte så mycket tid att grundligt ta hand om alla äpplen, men ändå. Hur kan man glömma dessa underbara träd?

Nu var M ute och gick med hunden igår kväll och såg all prakten och idag var barnen och jag där och plockade. Vi tog den stora korgen och när vi plockat den full och dessutom händerna så fulla vi kunde, så syntes det inte ens att vi varit och tagit några äpplen. Så gick vi hem och kokade sylt.

There is such a thing as a free lunch.