Var på bvc idag med E – snuvig, förkyld och inte riktigt sitt vanliga charmiga jag, och A – nervös, hoppig, och inte riktigt sitt vanliga charmiga jag. De stora barnen, som hade berättat om syntest och hörselprov, och var mer i normalform, fick följa med.

E kunde: skratta och le mot bvc-sköterskan Ulrika, göra vokalljud, ”samtala”, följa sin mittkurva så fint och snora ner stackars Ulrika. Ingen spruta idag. Förkyld.

A kunde: höra bra, se bra (yippee! första barnet vi inte behöver göra extrakontroller med!), rita huvudfotingar (och bilar! fler bilar kan jag säga!), färgerna någorlunda (han har en del personliga tolkningar, av vad som är orange till exempel) prata bra, inhösta beröm för att han var snäll och torkade spyor efter lillsyrran. Hon frågade om allt gick bra enligt dagis och jag berättade att de beskrev sina intryck av honom som en charmör, sagoberättare och filosof, sjöman, och cowboy, musiker och artist – nej, det var visst Fritiof Andersson. Men ändå. Det kan väl aldrig bli trist.

De stora barnen kunde: vänta fint i väntrummet medan vi var inne på bvc. Fantastisk prestation där med.

Det fick bli glass/Nutramigen efteråt, laget runt, för att fira.

När vi lämnade bvc sade sköterskan att hon tyckte att A var en bra storebror.

A: Ja, det är jag. Jag har fem böcker i min säng. Jag läser alla för E. Och så väger jag ju åtti kilo – nähä, nä, ok – arton kilo nu. Då är man en stooor storebror. (går ut genom dörren, men kommer på något och sticker in huvudet igen till Ulrika) Och du skall ha ett skönt sommarlov, vackra dam.

Charmören var tillbaka.

*****
Läs även vad andra bloggares skriver om BVC  SYNPROV  GLASS CHARMÖR

(intressant?)