Dagens lucka öppnas rakt smack in i vårt kök och öppnar lådor och dörrar på jakt efter att hitta allas favoritmat.

För några år sedan höll A på att dela in oss i familjen efter vilket monster vi var. Man var den sortens monster som ens favoritmat, M var förstås glassmonstret och S var köttbullsmonstret. Själv var jag nog lavendelmonstret tror jag. Lavendel är ju ätligt, men kanske egentligen inte räknas som mat. Men ändå. A själv valde att vara ”monstrenas hund”, helt enkelt eftersom han alltid och i alla sammanhang vill vara hund.

Så på bokstaven D som i delikatess presenterar jag härmed: Familjedelikatesserna. Eller, som vi också kan kalla det: Matmonstren.

A, aka Morotsmonstret: älskar kött. Kött är bäst. Han gillar också bröd, helst grovt bröd, och saft. Får han inte saft dricker han mjölk. A är väldigt noga med mat, det måste synas vad det är, inga fåniga såser eller så som kan dölja otäckheter som finhackad lök eller annat farligt. Däremot äter han mycket morötter och gurka för att det är så bra för hans muskler. A:s personliga matcirkel omfattar ungefär en fjärdedel grönsaker (bara godkända grönsaker, inga tomater eller sånt. Grönsaker är morötter, gurka och äpplen. Attityden till mat är som pensionärsföreningens attityd till nymodigheter – allt som inte är standard bemöts med stor skepsis.

C, aka Temonstret: Te. Vörtbröd med russin. Kött. Choklad. Citrusfrukter. Allt skall serveras med lämpliga tillbehör. Vanligast matlagningsreplik: Jag skall bara hitta på en liten sås. Attityd till mat: Ja, tack.

E, aka Vällingmonstret: älskar yoghurt, välling och äpplen. Hon kan till och med säga ”äpple” helt klockrent. Varje kväll går hon och lägger sig med två flaskor välling som hon snabbt tömmer och sedan sover hon gott hela natten. Attityd till mat: ”Går den att äta? Får man äta den? Vill de rent av att man äter den? OK, i så fall hoppar vi den. ” samt ”Äter, det gör man på dagis. Hemma domderar man lite istället.”

H, aka Godismonstret: chips och popcorn och ostbågar och godis. Men hon är den absolut enklaste personen att utfordra i vår familj, hon äter det mesta med god aptit och krånglar sällan till det. Hon gillar inte svamp, men det är ju en väldigt liten sak i sammanhanget. Sedan hon var på smakis-stadiet har hon glatt ätit nästan allt vi satt framför henne. Darling! Hon gillar det goda men hittar något gott i all mat, ungefär som hon gör i de allra flesta människor. Attityd till mat: Synnerligen okomplicerad.

M: Gillar senap, glass, västerviksost, kaffe och grovt hårt bröd, dock inte nödvändigtvis i kombination med varandra. Attityd till mat:  Är det gott är det bra, annars äter han ändå.

S: Betraktar så gott som all mat utom pizza och köttbullar med stor skepsis. Attityd till mat: ”Men det gillar inte jag”

 

Tja, det var våra personliga delikatesser det. Som ni ser är det väldigt enkelt att laga mat åt vår familj. Det är bara att flina och nicka och hoppas att alla äter. En sak kan vi enas om iallafall: Tacos. Det är grejer det.

PS: Bilderna kom ju inte  bokstavsordning idag! Men lugn, käre läsare – det var bokstavsordning. På familjemedlemmarna.