Det blev hästar. Men inget luciatåg – och inte Döden heller, tack och lov.

Körfröken var sjuk och Luciatåget inställt,  fick vi reda på när vi var på väg ut genom dörren, och – det värsta av allt – EFTER att jag hade strukit lucialinnet. Barnen var mycket besvikna men då vi hörde att det skulle finnas hästar att rida på på den julmarknad där luciatåget skulle ha varit så for vi dit ändå. Vid det laget hade alla fyra barnen tomtekläder. Hur det nu gick till. Så jag passade på att fota lite till potentiella julkort och kan kringgå diskretionstvånget om julkort med att visa upp några kort som det iallafall inte kommer att bli.

Därmed tror jag att vi kan öka lyckokänslan hos alla de släktingar och vänner som nu kan glädja sig extra mycket åt att det finns vissa julkort som vi inte skickar ut.

Vi for till Grillby, de red och så blev det lördagsgodis, lyxmiddag och Juniorschlagerfestival (tja, alternativt välling och normal läggdags, om man är E). På minussidan kan noteras att jag inte fick stå och snyfta rört över hur fina de var i sitt luciatåg, och för barnens del att de inte fick visa upp allt de övat och jobbat på. På plussidan så slapp Grillby stifta bekantskap med A:s egna speciella tolkning av lämpliga utklädningskläder att ha när man bevistar Luciatåg och så blev det god mat och en rätt mysig familjekväll.

Sisådär. Då var det bokstaven G vi skall gripa oss an. Under tiden som jag tänker, så kan väl du som läser det här fundera över vilket av de ovanstående icke-jul-korten som du är gladast över att slippa få i julhelgen.