Japp, det är redan dags för facit. Så fort gick det.

Innan alla barn sover här hemma kommer följande att ha hänt:

1 – någon kommer att väcka E – japp, redan kvart över åtta. A förstås.

2 – någon kommer att smita in på någon annans rum för att ”låna en bok” och sedan vägra att gå därifrån – jajamen, det var H förstås och rummet är här där jag sitter och skriver dator

3 – någon kommer att säga ”fakjo” – hände faktiskt inte – S hann somna innan han blev arg

4 – någon kommer att spela ”Sean den förste Banan” på väldigt hög volym – japp, hände 2 minuter efter att förra blogginlägget publicerades. Hrrm..och tio minuter efter. Och – öhm – fjorton minuter efter och arton minuter efter.

5 – M eller jag kommer att använda meningen ”det är klart att du inte kan sova om du springer upp hela tiden.” – allvarligt: Gillar Sarah Dawn Finer glansiga klänningar? Är Marcus Birro katolik? Har Herman Lindquist ett hetsigt temperament? Svaret på dessa, och många andra, frågor är detsamma som svaret på frågan om förutsägelse fem gick i uppfyllelse: Ett rungande ja. Ett ja med besked. Ett ja som man inte tar där man sätter det.

6 – ”någon” i nr 3 kommer att vara S, i nr 4 A, i nr 2 H. – jojomensan.

Rätt bra va? Jag tror att Nostradamus skulle vara nöjd till och med.

Nr 2, nr 5 och passiv mottagare av nr 4

 

Själv är jag ytterligt belåten. Betydligt mer belåten än när kvällarna brukar bli så här, vilket de brukar bli.

På betydligt kortare tid än utsatt dessutom. Yes!

 

PS Dessutom koinciderar den här grejen på ett nästan fantastiskt slumpartat sätt med dagens skrivpuff-övning. Like it? Try it.