Första skämtet


E har dragit sitt första skämt. Jag måste medge att det var – absurt. Och sånt gillar vi.

E sitter och tittar i en bok medan jag skär äpplen till en paj. Vi hör från källaren att S skriker ”Nej!” när det går dåligt för honom i wii-spelet han spelar. E lystrar.

E: Ila!

jag: Ja, S blev ledsen.

E: (börjar klättra ner från stolen) Kjam.

jag: Åh, vad gulligt. Skall han få en kram av dig för att han är ledsen?

E: (hejdar sig, klättrar upp på stolen igen) Nej kjam. Ila nan.

jag: Ingen kram, skall han få en banan istället?

E: (skrattar lyckligt)  Ja.

jag: Skall S få en banan för att han är ledsen?

E: (kluckande av skratt) Jaa! Jaa! (paus) Nej.

jag: Skall S inte få en banan för att han är ledsen?

E: Nej.

jag: Vad skall han få då? En kram?

E: Nej. Äpple.

Comedienne