Igår åt vi middag på Chop Chop, nyöppnad asiatisk snabbmat i Enköping. Alla fick vi en lyckokaka till efterrätt och barnen var så där lyckligt fascinerade som jag själv minns att jag var som barn när jag fick ”fortune cookies”. Bara idén: att baka in papper i en kaka! Och dessutom stod det något på pappret, en spådom, åt mig.
Det var fascinerande att se hur viktigt det var för barnen vad det stod på deras papper. De var väldigt livligt intresserade, verkligen.
S fick en som jag måste säga var rätt bra, det stod ”YOUR DREAMS WILL COME TRUE” och jag översatte snällt för honom och förklarade att han hade tur (min lyckokaka innehöll de fina orden ”YOU ARE NOT READY YET”). Möjligen blev han lite fundersam men det var inget jag noterade då, för det var sju barn med och många lyckokakor att läsa och mycket att hålla reda på.
Men när vi kom hem och det var läggdags låg han och snyftade, rädd och väldigt trött, men för skärrad för att somna.
-Vad är det? frågade jag.
-Men mamma, jag kan inte somna, jag törs inte somna. Jag vill inte somna. Jag FÅR inte somna. För tänk om jag drömmer mardrömmar.
-Men du har ju inte drömt mardrömmar på länge nu och vi har ju haft så trevligt idag. Du kommer säkert att drömma om en massa roliga saker, utflykten på skolan, eller kompisarna, eller scouterna, eller –
-Ja. Men TÄNK OM det blir mardrömmar.
-Men då får du komma till mig och så skall jag säga att du får sova med mig och att det bara är drömmar och inte på riktigt, sade jag. Han stirrade på mig med vidöppna ögon, förskrämda och utan hopp.
-Men de kan ju bli på riktigt! Det stod ju i min kaka! Mina drömmar kommer att gå i uppfyllelse. FATTAR du inte, det kommer att bli på riktigt som jag drömmer!
Vi fick lov att ha ett långt och sövande samtal om skillnaden mellan drömmar=önskningar och drömmar=nattliga hjärnlekar och så somnade han såsmåningom. Själv satt jag vaken och funderade ett tag på det där.
S hade inte ens tänkt tanken på att det kunde vara hans önskningar som skulle ”gå i uppfyllelse”. Det kan ju bero på ren och skär semantik, att han inte visste att ordet drömmar gick att använda på det sättet. Eller någon slags osäkerhet, att han inte riktigt vet om mardrömsmonster kan ta sig ut från drömmarna in i verkligheten. Men jag väljer att tolka det tvärtom, att det handlar om en säkerhet, en trygghet. Jag bygger min teori på hans personlighet och förutsättningar.
Han har ett liv som är bra, som han trivs med, en trygghet i tillvaron. Kompisar, familj, skola, scouter. Det här med drömmar på det sättet som vi vuxna har, drömmar om en bättre framtid, ett luxuösare liv, en extra semester, är fjärran, för han har det bra. Han är nöjd. Han är inte utan mål, så klart. Han vill bli bäst i världen på schack, kunna skriva skrivstil, och bygga en meterstor NintendoDS-konsoll av lego (som skall funka). Men drömmar av det här slaget som vi vuxna kan ha, drömmar om framtiden, behövs inte. För han vet vem han är, var han hör hemma och är tillfreds.
Varsågod kära läsare, en lyckokakespådom, only for you my friend: Klicka här