Okeeeeeej


Jag lagar mat. H kommer in i köket. Efter henne smyger A.

H: (med stolt röst) Alltså A älskar mig. Han bara följer efter mig överallt och gör exakt samma saker som jag gör. Typ om jag går in på mitt rum och sätter mig och skriver, då sätter han sig bredvid mig och skriver. Och om jag går till badrummet för att snyta mig, då följer han efter mig och snyter sig också. Om jag leker med E, då kommer han också och skall leka med E. Och om jag går till köket och tittar på dig mamma, då komer han också och stirrar på dig. Han bara älskar mig helt enkelt!

A: (kikar fram bakom H:s rygg och säger med ett tonfall som vibrerar av uppbragdhet) Jag älskar inte dig! Jag håller ju på att IRRITERA dig, fattar du väl!!

H: (klappar A på kinden) Åh min jijji gujjebjoj, du e schå schööööt näj du vijj vaja pjecis som din stojasystej! Vilken gulli lillebjoj, ja, ojojojoj.

A: Men jag IRRITERAR ju dig! Du är jätteirriterad på mig!

H: Jag är inte ijjitejad, jag tycker du äj SCHÅ SCHÖT!!!

A: (går ilsket därifrån)

H: (till mig) Det är faktiskt inte alls svårt att irritera honom.


Ett svar till “Okeeeeeej”