Jag vet inte hur det kom sig. Jag vet inte om det kommer sig av att hon beundrar sina syskon, och då främst deras förmåga att bre mackor (i så fall: Tips, E: MACKOR – inte en massa annat).
Jag vet inte om hon på något sätt varit med – fast vi trodde att hon sov – när hennes storasyster började fara runt på youtube efter filmer när bebisar gör knasiga saker.
Jag vet inte om vi har i vår familj en framtida galen vetenskapskvinna eller någon slags installationskonstnär.
Vad jag vet är att det är JÄTTESVÅRT att få bort Bregott från familjens collies hår. Bregott som bretts på i tjocka lager (medan jag plockade ur diskmaskinen), med smörkniv. Som förvandlade vår för morgonen nypåbörjade Bregott till ett paket som ekar tomt som en predikan över livets intighet.
Jag vet också att hon har en beundrare: Elis själv. Han tyckte att det var jättebra. Världens bästa frukost. Självservering (i dubbel bemärkelse).
När jag ringde M och berättade visade han också vissa tecken på att beundra henne. Han tyckte att tilltaget verkade tyda på handlingskraft och DIY-anda.
Jaja. Det var ju inte han som fick duscha hunden.
10 svar till “Städdag i Bregottfabriken”
Kan inte annat än le. Men hade jag varit den som hade fått sanera hunden hade leendet kanske inte hittat till ansiktet.
hihihhihihihihiiiiiiiiiiii – känner igen läget men hundbregottet var för häftigt;-) KOmmer aldrig att glömma detta! TACK för ett gott skratt – men det betyder inte att jag inte hyser viss medkänsla;-D
Huva ligen!
YES diskmedel kanske hjälper? Låt det sitta i pälsen en stund och tvätta sedan bort det.
nu känns min dag plötsligt bättre. TAck Charlotte!
det finns en viss charm med påhittiga barn. Särskilt på lite avstånd i sådana här fall.
Är glad att det inte var jag!
Fantasi och kreativitet kan man inte få för mkt av!
Vilken underbar vardagsberättelse!
Ett kul utsnitt ur vardagen. =) Antar att collien gillade smaken av bregottet mer än försöken att ta bort det.