Jag: Läggdags, H!

H: Jag kan inte gå och lägga mig. Jag har bestämt en ny aftonbön och jag måste säga den först.

Jag: Eh…ok…ok. Men säg aftonbönen så fort som möjligt och lägg dig sedan.

H: Javisst. (vandrar sorglöst iväg och jag hittar henne tjugo minuter senare, fortfarande fullt påklädd och med ett nintendospel och en bok bredvid sig)

Jag: Men har du inte sagt din aftonbön än och gått och lagt dig?

H: Nej, jag kan inte. Det går inte än.

Jag: Vadådå?

H: Min nya aftonbön börjar med orden ”Käre Gud, nu är klockan elva på kvällen” och det är den inte än så jag kan inte säga aftonbönen än.

Jag: (suckar djupt och tittar på henne med den mammaste av alla mammablickar)

H: Men vadå, du vill väl inte att jag skall ljuga för JESUS?