I det här rummet som vi bor i nu sitter jag vid en dator ett par meter från min sovande yngsta. Det är inte ofta jag bara sitter och tittar på henne när hon sover. Hon sover gott, konstaterar jag. Ibland känner hon efter lite i sömnen att gosedjuren ligger som de skall. En liten prövande tumme åker fram och kollar läget. Jodå, rätt sorts ullig mjukhet ligger bredvid rätt sorts fleeceliknande material, precis som det skall vara när katten och kon ligger på rätt ställe.

Hon vaknar inte, hon kontrollerar i sömnen.

Hon gör mer saker också. Hittar sin vällingflaska, tar ut nappen med en hand och drar till sig flaskan med den andra – fortfarande sovandes – försöker suga i sig välling från flaskans botten. Det går inte. En hand stoppar in nappen igen – den vill man ju inte vara utan –  den andra handen känner sig runt flaskan tills den hittar den mjuka delen som utgör toppen. Ah! Hon har hittat rätt. Hon vänder flaskan rätt med ena handen medan napphanden bereder väg genom att flytta på nappen. Hon äter igen. I sömnen.

Undrar vilka storverk en vanlig vuxen- jag – skulle kunna göra i sömnen med rätt motivation?

Hmm – om jag bara inte var så trött hela tiden när jag sov, alltså?

Hon kan göra storverk som vaken också. 

Skrivpuffare: Söker ni efter skeden? Snälla vänner, har ni aldrig sett Matrix? There is no spoon.