För exakt fem år sedan och idag. 

Rödhårig, arg och sådär ofattbart söt var han, bebisen som kejsarsnittsläkarna plockade ut ur min mage denna dag för sex år sedan. Han hade bestämt sig för att förvara moderkakan riktigt lågt – precis, faktiskt, där de normalt gör snittet.

Där hade jag, om jag varit smart, fått upp ögonen för en viktig del av A:s personlighet. Det krävdes två läkare och lite extra överläggningar för att göra kejsarsnittet ”the A way” och det är bara så extremt mycket A så det liknar ingenting.

Kan det bli lite extra komplicerat på något sätt? Japp, då ordnar vi det.
Kan det bli lite extra uppmärksamhet på något sätt? Då tar vi det sättet.

Möjligen gick han lite för långt i sin längtan efter extreme measures under sitt första halvår eller så. Han valde snabbt gulsot som uppmärksamhetsskapare och fick därför det kanske lite oväntade nöjet att se sin far ligga och läsa Fantomen i solglasögon under solningslampan.

När gulsotsvärdena efter några veckor betvingats fick han se sig om efter nästa möjlighet och fann att det var både smidigt och enkelt att glida in i kolikvärlden. Den medförde bonusupplevelser med nattliga bilfärder med sin mor (det var garanterat lugnande för en skrikig och ond liten mage) och när det var dags att ta ett tårfyllt farväl av koliken tyckte han väl att det blev lite för lugnt på kvällarna och testade falsk krupp, en idé som nog kändes lite för jobbig, för han gav upp den rätt omgående.

A 2 år resp 3 år

Vid det laget måste han ha känt att han etablerat sin plats här i familjen för då slappnade han av och visade han sig plötsligt vara en glad typ. Ingen av oss hade märkt det under allt skrik och tjafs, så det var som att upptäcka en guldreserv under sitt garage – en oväntad skatt. Sedan dess har han varit just en skatt med ett sinne för det oväntade.

A 4 år respektive 5 år

Han är lättsårad och genial, logisk och rolig, hårdnackad och polisiär. I hans hjärna samsas polishund med diktator med ingenjör med hembiträde. I hans hjärta samsas vänner, familj och alla djur han någonsin sett eller träffat. Vi har vant oss vid att leva nära alla de underverk han uppmärksammar eller skapar, kunnat njuta av att få följa med  på färden där hans hjärna sköter rodret och hans hjärta sköter livbåten. Och hans starka behov av det komplicerade, det speciella, gör att färden tillsammans med A alltid är oväntad, rolig och rik på äventyr.

Grattis, älskade son.