Efter lunchen. Den sedvanliga Nintendo-rättighets-striden ger rum, men vi andra är helt oberörda. H läser Harry Potter, jag skriver vykort, E tittar på)

E: Vad gör du, mamma?

jag: Skriver vykort till min mormor.

E: Varför då?

jag:  Hon fyller år.

E: Min kompis AK fyller också år.

jag:  OK.

E: Jättemånga gånger, hela tiden, fyller hon år. Hon är tre år.

jag: Spännande.

E: Jag skall också skriva ett vykort.

jag: Till…?

E: AK! (skriver)

jag: Vad skriver du då?

E: Titta!

jag: Ehmm… vad står det?

E: Du får väl läsa så får du se.

jag: Jag… öhm… jag kan inte läsa det.

E: Dumma mamma.

jag: Vad står det då?

E: Jag vet inte.

jag: Vet du inte?

E: Jag kan inte läsa det.

jag: OK.

E: Jag kan inte läsa. Jag är bara tre år.

jag: OK.

E: Men det gör inget mamma.

jag: Vad bra.

E: För AK kan läsa det!

 

 Så klart. Det är ju på treåringska.