E: Mamma, jag måste få en rosa klänning.
jag: Du har redan en rosa klänning. Flera faktiskt.
E: Jag måste få en ny.
jag: Du kan önska dig en i julklapp.
E: Nej, jag måste ha en nu.
jag: Du kanske kan ha den där rosa med äpplen på? Den är alldeles nytvättad.
E: Inte ny.
jag: Näää… men väldigt fin, tycker du inte? Rosa.
E: Men! Inte! Ny!
jag: Och den måste verkligen vara ny?
E: Så klart! För det är ju Lucia!
jag: Lucia.
E: Imorgon! På dagis! Santalucia!
jag: Mm.
E: Då måste man ha klänning.
jag: Man KAN ha klänning. En VIT klänning kan man ha.
E: Santalucia är en vit klänning och ljus i håret.
jag: Just det. Och en sådan vit klänning har vi.
E: Jag vet! Och bälte! Och LJUS!
jag: Just det. Titta här, jag har lagt fram allting redan!
E: Mm. Nu behöver jag bara min nya rosa klänning.
jag: Eh… eller så behöver du inte det. För du har ju alla dina Lucia-grejer här.
E: Fast inte min nya rosa klänning.
jag: Men!
E: Den skall vara så fin! Kanske lite prickig! Eller blommig! Och jättemycket rosa. Kanske lite vit.
jag: Apropå vit sade vi ju just att det skall vara vitt på Lucia.
E: Ja!
jag: Inte rosa. Vitt.
E: Fast en ny rosa klänning också.
jag: Varför?
E: För att Santalucia älskar klänningar!
jag: OK. Kanske… VITA klänningar.
E: Och ROSA!
jag: Varför?
E: För att rosa är den finaste färgen!
jag: Men om du redan har en vit klänning på dig!
E: Inte ha rosa klänningen PÅ!
jag: Nähä.
E: Bara HA rosa klänningen! (glittrar med ögonen) Ha NYA rosa klänningen, bara!
jag: OK. Så tills imorgon vill du ha en ny rosa klänning som du inte skall ha på dig?
E: JAAAA! Får jag det?
jag: Nej.
E: Men Santalucia blir ledsen då. (visar hur ledsen med en mycket ledsen min) Och jag blir också VÄLDIGT ledsen då (ännu ledsnare min)
jag: Men Santalucia kommer inte ens att veta om den rosa klänningen om du bara har den.
E: (stirrar chockat) Mamma!
jag: Ja?
E: Mamma, Santalucia är en ÄNGEL! Änglar vet ALLT!
jag: Eh… ok… men änglar bryr sig kanske inte om rosa klänningar.
E: ALLA bryr sig om rosa klänningar!
jag: Fast hon kanske också gillar vita klänningar, jättemycket? Det är ju det man brukar ha på Lucia.
E: Men nu vill Santalucia OCKSÅ att alla får en rosa klänning.
jag: Hm.
E: Från sin mamma.
jag: Santa Lucia ställer hårda krav.
E: Hon är en ängel.
jag: Fast tror inte du att Santa Lucia ändå gillar andra saker? Som fin sång och att vara snäll emot de fattiga barnen och så?
E: De fattiga barnen skall också få en rosa klänning.
jag: Det var fint.
E: De kan få min rosa klänning.
jag: Wow.
E: Så snäll är jag.
jag: Det var snällt.
E: De kan få min GAMLA rosa klänning. Men då måste jag få en ny.
Sophie Kinsella har så rätt:
I love new clothes. If everyone could just wear new clothes everyday, I reckon depression wouldn’t exist anymore.
3 svar till “Lucka 10: Sophie Kinsella”
Detta barn kan argumentera! Roligt!
Smart litet barn det där. Bra och roligt skrivet!
Logik på hög nivå. 🙂