E: Alltså mamma, faktiskt, så säger A att tomten inte finns.
jag: Aha.
E: Men jag sade att tomten finns, för jag såg ju tomten på TV.
jag: Mmm.
E: OCH på Gränby Centrum. Han sjöng i en mikrofon.
jag: Ja.
E: Och så såg vi ju tomten utanför affären också, då när han gav clementiner till alla barn.
jag: Ja.
E: Och vid trafikljuset i stan. Och i filmen igår kväll.
jag. Ja.
E: Så då sade A att det var olika tomtar och att den riktiga tomten inte finns.
jag. Hmm.
E: Men han har ju fel förstås.
jag: Kanske det.
E: Fast han sade att jag hade fel.
jag: Vad sade du då?
E: Jag sade att han inte visste om den riktiga tomten fanns eftersom det finns så många tomtar så kan vilken som helst av dem vara den riktiga.
jag: Smart. Vad sade han då?
E: Han gillade den idén.
jag: Skönt.
E: Han gick och hämtade sina detektivgrejer.
jag: OK. Det känns… tryggt.
E: Han ska lista ut vem som är den riktiga tomten.
jag: Eller nåt.
E: Det ska bli jättespännande.
jag: Mmm.
E: Jag ska följa med honom.
jag: Vad består de där detektivgrejerna av egentligen?
E: En sax och en tång.
jag: (blundar)
E: För att A har en plan.
jag: (blundar hårdare)
E: Här är planen: om man klipper av en falsk tomte skägget, blir tomten arg.
jag: Och om man klipper av en äkta tomte skägget?
E: Så säger han ”Hohohoho!”
jag: OK.
E: Och SEDAN…
jag: blir han arg.
E: Kanske. Men då vet man!
jag: Så ni ska ge er ut och riskera allmän ilska tills ni hittar den äkta tomten?
E: Ja. Det blir nog några som blir arga.
jag: Vad… jag vågar knappt fråga, men vad…  vad ska ni ha tången till?
E: Ifall en av de falska tomtarna fuskar och säger ”Hohoho”så kan vi nypa dem i näsan med en tång.
jag: Och det är bra för att….
E: För att då blir de arga, förstås.
jag: Och det är bra för att….
E: För att den riktiga tomten säger Hohohoho då också. Fast liksom (håller för näsan) Honghonghonghong blir det ju då.
jag: Så nu kommer stans alla tomtar att vara arga på er?
E: Bara de falska.
jag: Åh, vilken lättnad.
E: Den äkta tomten kommer att tycka att vi är duktiga barn.
jag. Ja, alla vet ju hur den riktiga tomten älskar att bli avklippt skägget och nupen i näsan.
E: A är så smart!
jag: Kanske.
E: Och sedan, när vi har hittat den riktiga tomten, då sätter vi hans säck över huvudet på honom och tar med honom hit.
jag: OK.
E: För då får vi alla presenter.
jag: OK.
E: Och det är det som är det bästa med julen.
jag: Nej, det bästa med julen är att dela med sig.
E: Är det?
jag: Ja.
E: Då… i så fall… hmm….
jag: Det bästa med julen är att vara snäll mot människor.
E: Och ge saker till andra?
jag: Ja.
E: Då vet jag en snäll grej. När vi har hittat den riktiga tomten…
jag. Så kidnappar ni honom inte skoningslöst? Då frihetsberövar ni honom inte? Då fråntar ni inte alla andra barn i hela världen deras mytiska julglädje?
E: Jo de sakerna gör vi förstås.
jag: Förstås.
E: Men om det är så viktigt att vara snäll….
jag: Ja. Det är det.
E: Då kan vi ge bort tången och saxen till de falska tomtarna.
jag: Ah.