Busiga damer och tokiga herrar


Det låter som en sådan där underbar gladflirtig tjugotalsfilm där alla har randig baddräkt, massor med tid och pengar och sprit i glasen och levererar skälmska dubbeltydigheter ”come into the bathtub with me” ”Maybe sometime when I’m feeling more dirty” och så vidare. Men denna blogg skall inte frossa i filmnostalgi – den skall avhandla min dotters senaste språkliga nyansering.

För det första upptäckte hon, när det var en trollkarl på tv, att det fanns ännu en synonym till ”tjejer och killar”, nämligen ”mina damer och herrar”. Hennes selektiva hjärna gjorde dock ingen inlärning av ”får jag be om största möjliga tystnad”. Sådant är fortfarande på förhandlingsbordet hemma om vi kan få till eller ej, särskilt vid läggdags.

Hon har tidigare glatt nittioåriga tanter i affären genom att säga ”mamma, den tjejen köper mjölk” om dem. Men nu har hon upptäckt de lite mer sofistikerade damerna och herrarna då. Och även denna könsindelning saknar åldersrelevans – pyttesmå pojkbebisar är herrar och bästkompisen är en dam (det är hon förvisso i ordets alla bemärkelser). Det enda undantaget från regeln är vår egen bebis, A, som ”vi kan väl säga att han är en dam, fast egentligen är han ju en kille, men vi kallar honom för en dam, eller hur mamma?”. Han är alltså någon slags hedersdam, ”too good to be a guy” liksom. Att ”damer och herrar” är ett sofistikerat uttryckssätt, det är definitivt något som hon har fattat, det syns på hela kroppen hur vuxen hon känner sig när hon sitter och går igenom dagisgruppen ”Valdemar är en herre och Nova är en dam”. Det är också uppenbart att hon har sett associationen mellan prinsessor och damer.

Och den andra nyanseringen är då distinktionen mellan ”busig” och ”tokig”. Jag har inte fått fram exakt vad den är men jag har förstått att det rör sig om en skala, där ”tokig” är mer utflippad och oreglerlig än ”busig” som ändå är snäll och välmenande innerst inne, till och med lite OK att vara. Bara damer kan vara busiga, och bara herrar kan vara tokiga.

Och ibland, men aldrig i mina mest feministiska stunder, kan jag längta till den världen där damerna var busiga, herrarna tokiga och alla skälmskt ljuvligt flirtiga.