Jag har tidigare i denna blogg förundrats över det faktum att min relativt renpratande dotter fortsätter att böja alla bestickord efter gaffel. Alltså knivel, skedel – till och med spadel finns.

Fick idag till min lättnad höra att S inte gör det. ”Kniv, sked…” sufflerade han sig själv när han dukade fram bestick åt alla i familjen. ”Och så en liten gaff.”