E: Jag skall ha tröja på mig till dagis idag. Det tycker min kompis.

jag: OK, det blir väl fint.

Känner mig: riktigt harmonisk faktiskt.

 

Lite senare i köket: 

E: Mamma har sagt jag får ha tröja till dagis idag.

M: OK. Det är ju en väldigt fin tröja den där.

E: Ja, den är rosa.

Känner mig: lite lycklig. Inte ett vredesutbrott denna morgon. Det går ju riktigt bra det här.

 

Ännu lite senare, i hallen:

E: Jag skall ha tröja på mig till dagis idag.

jag: Ja, den rosa tröjan.

E: (knäpper kängorna) Så nu skall vi gå.

jag: Men overallen?

E: Jag skall ha TRÖJA till dagis idag har jag ju sagt.

Känner mig: Ni vet känslan som stenåldersmänniskorna fick när de trodde att de var på väg att slippa bli jagade av en mammut och denna mammut istället står och lurpassar på dem bakom nästa grotta. Den känslan. 

 

jag: (försöker iallafall) Och overall utanpå.

E: Bara tröja, bara tröja, bara tröja.

jag: Men det snöar ju.

E: Det snöar inte!

jag: Jo, titta ut.

E: Det snöar INTE.

jag: Vad är det som yr utanför fönstret då?

E: Det är MJÖLK.

jag: Det är inte tröjväder idag.

E: Du sade! Du sade ”Du får ha tröja till dagis idag”!

jag: Ja, och du har ju tröja till dagis idag! Men du måste ha overall också.

Känner mig: Kanske något, något lite opedagogisk. 

 

H: (studsar in i rummet med beredvilligheten hos en pedagogisk expert i ett barnuppfostransprogram, hurtig, självgod och med säkerheten som kommer av någon som vet att filmkamerorna alltid väljer hennes version) Men då vet du ju inte en sak, E.

E: Jag skall ha TRÖJA till dagis, H, mamma har sagt att jag får det.

H: Men du vet inte att din overall också vill ha tröja till dagis.

E: Min overall vill ha tröja till dagis?

H: Ja! Den sade det till mig imorse.

E: Men den kan inte ha tröja.

H: Jo, om du sätter på dig overallen. Då kan den ha en tröja utanpå.

E: Men min tröja är för liten.

H: Men du kan få låna min tröja.

E: Utanpå min overall?

H: Ja! (de klär på henne med gemensamma krafter, en fleecetröja i stl 158 utanpå en overall i stl 104)

Känner mig: gammal, trött och föråldrad i mina uppfostrings-och/eller-klädes-principer. Och som att jag måste förklara ännu en  sådan där konstig frycklundsk sak för förskolepersonalen.

 

I bilen:

E: Mamma, jag tycker att min overall är dum.

jag: (suckar)

E: Jag gillar INTE min overall.

jag: (suckar tungt)

E: Vet du varför?

jag: Nä.

E: För att den sade att den skulle ha tröja. DUMMA overall.

jag: OK.

E: För att det är SNÖ ute. Då skall man inte ha tröja.

känner mig: som att jag möjligen, eventuellt, kanske, med viss tur, inte kommer att galenförklaras av förskolepersonalen idag.

 

jag: Men då kanske vi kan ta av den när vi stannar bilen?

E: Ja. Overall räcker.

jag: Exakt.

E: Inte tröjväder idag.

känner mig: riktigt harmonisk faktiskt.