E: Mamma, kan du sätta på mig strumporna?
jag: Visst.
E: Jag höver inte hjälp med strumporna. Men jag VILL ha hjälp.
jag: OK.
E: När jag blir stor, då skall jag sätta på dig strumporna.
jag: Åh, tack.
E: Då får du INTE sitta på bordet, mamma.
jag: OK.
E: Inte ens om du vill jättejättegärna.
jag: OK.
E: Och jag kan torka dig i ansiktet om du har tandkräm runt munnen.
jag: Det blir bra.
E: För då blir jag stor, och du är liten.
jag: OK.
E: Det är nog bäst att du gör som jag säger då.
jag: Ja.
E: Bestämmer du över din mamma?
jag: Nä.
E: Men jag skall bestämma över dig.
jag: Ja.
8 svar till “Senilitetsplanering”
Haha bra!
Vad gulligt!
Tur att du fick tillbaka skrivlusten! Ännu en pärla ur din outsinliga skattkammare.
Säger som Maria. Tur att du fick tillbaka skrivlusten.
Glad att du skriver igen.
Å! Ljuvligt.
Underbara barn! : )
Haha, underbar!