Ansgar – du är min kärlek. Så långt borta men ändå så nära. Så kort liv du fick men så mycket det betydde. Så mycket du gav oss på den korta tiden (tänk vad du kunde ha gett om du hade fått bli lite äldre!) och så mycket du ändrade i våra liv. Så nära våra hjärtan men så långt borta från vår vardag. Men någonstans, där du är (kanske bor du på ett moln med farmor och katten som barnen tror? Kanske kämpar du den i den kosmiska kampen mot ondskan? Vem vet?) där du är, har du väldigt många att vara en skyddsängel för. Och du, min förstfödde, vars hjärta var för stort för den här världen, du sitter i mitt hjärta med en liten bitterljuv tagg och trots att du inte finns här, har du givit oss en styrka och en kärlek som vi inte visste att vi ägde.

H – du är min kärlek! Du är så stark och så skör, så ivrig och så entusiastisk. Så många saker du kan, så många saker som jag aldrig har lärt mig som du som en ren självklarhet bara klarar. Du har så mycket att ge, så mycket fint inom dig. Du tänker på ditt eget sätt, du sätter andra före dig själv. Du står upp för din rätt men du slår aldrig ner någon annans rätt.  Så rar mot alla småsyskon, så fin i dina funderingar. Så stor och sofistikerad och så liten och leklysten. Idag i din och min bok skrev vi bland annat att du var så duktig på vårdcentralen idag, när jag var där med både dig och E – du väntade så snällt på din tur och hjälpte till att bära E, att leka med henne, att göra henne glad när hon var ledsen. Du är så smart också, läser dina böcker och funderar över vad som står i dem. Att följa dina tankar och känslor är ett privilegium som gör livet värt att leva.

S – du är min kärlek! Du som mitt i den stora feberdagen igår samlade kraft för att hålla koncentrationen uppe och prata ett tag förklarade att det bara var bakterier och baciller och inte var något farligt, så att jag inte skulle oroa mig. Du har så mycket omsorg om alla runt omkring dig, du tänker så mycket på alla moraliska frågor och hur vi skall vara mot varandra för att vara så snälla som möjligt. Du slaktar med hänsynslös viljestyrka oss andra när du spelar schack, men skulle aldrig tillåta att det hände något som gjorde någon ledsen. Du som med sådan självklarhet värnar alla som är små och svaga, och som lever dig in i allt så mycket att ett wii-spel blir som en äventyrsresa. Vilken fantasi och vilken etik…vilken kille. Att få se dig bli större och visare för varje dag som går, att få del av dina klokheter och insikter, det gör livet värt att leva.

A – du är min kärlek! Du har en sådan nyfikenhet på livet, en sådan förtjusning över alla spännande hemligheter som du känner till – som att bensinen är bilarnas mat, att vår mat som vi äter blir små nyttiga ämnen som hjälper kroppen att växa – och tänk när du överlyckligt berättade för mig att innehållet i vår kompost blir jord som det kan växa nya spännande saker i, att det kan bli blommor från våra gamla bananskal och några fröer – du hittar mirakel överallt. Och så stolt du är att få vara storebror och ha någon att dela undrena med, någon att lära ut till. Livet är en resa där målet är att ta reda på så mycket som möjligt om allt som utgör livet. Och så är förstås målet att köra många fordon, snabbt, och gärna med hemliga knappar som kan skjuta raketer och fyrverkerier. Att följa dig på den resan – att få sitta inne i själva cockpit och se hur du manövrerar dig fram i en värld som du lär dig alltmer om för varje sekund, det, min vän, det gör livet värt att leva.

E – du är min kärlek. I tio månader på dagen har du funnits hos oss nu. Du som hela tiden lugnt manövrerat dig fram från insikt till insikt, från klarhet till klarhet. Från den första gången jag såg igenkänning i din blick när du tittade på mig, tills dagens övningar för att försöka stå och gå – du erövrar alltmer kontroll och en allt större del av mitt hjärta för varje sekund du lever. Du som äter de mest spännande rätter och som alltid alltid föredrar ”vuxenmat” framför alla barnröror som ställs framför dig, du som helst vill bo i famnen och samtidigt skutta fram på golvet, du är min gyllene överraskning i livet, barnet vi inte trodde att vi kunde få. Barnet som är en sinnesbild av harmoniskt lugn och lycka, som älskar alla storasyskon som villigt gosar, leker, stimulerar och hjälper dig (vare sig du vill eller inte) (men du älskar dem ändå)….

M – du är också min kärlek. Men utläggningen av det kanske vi kan ta vid ett lite privatare tillfälle, eventuellt med ett glas rödvin?