Lika som två helt olika sorters bär


H berättar om dagen.

-Jag klädde ut mig till Michael Jackson. Jag var jättejättelik! Ja, alltså, förutom att jag är mindre förstås, jag är ju bara ett barn. Och så är jag ju en flicka. Men annars – JÄTTELIK! Hon funderar ett slag och fortsätter: Mm, och så har jag en annan färg på håret och så ser håret annorlunda ut också. Och så har jag ju lite annorlunda skinn också och kortare armar. Och så hade jag helt andra kläder. Och så kan jag ju inte dansa som han förstås. Men annars. JÄTTELIK var jag.

 

Likheten är verkligen slående.


Ett svar till “Lika som två helt olika sorters bär”