Vi är på utflykt. Det finns bara EN dubbelmacka med leverpastej på. Potentiell tragedi i sikte, anar två luttrade föräldrar.
H: (snabbt) JAG vill ha den.
S: (börjar gråta) Nej, jag vill ha den! Vill ha, vill ha, vill ha, vill ha!
H: (med sin snällaste röst) OK, men du får den, S! Jag ger den till dig!
S: Tack!
A: (börjar gråta och skrika) Nej! Nej! Nej! Min! Min!
S: (också med snällast tänkbara tonfall) Men då får du den, lillebror!
(ger honom mackan, alla nöjda)

För övrigt hade vi faktiskt en konversation idag, A och jag. Vår första flerreplikskonversation utan ämnesbyte. Så här gick den (jag är faktiskt väldigt imponerad nämligen).
C (medan vi byter blöja) Vi åkte i bilen idag.
A: Ja, pappa körde.
C: Ja, det gjorde han faktiskt. Vad gjorde du då i bilen?
A: A satt bredvid henne.

Henne= pappa. Jaja, han kan inte allt än. Men han är på god väg.