S har grubblat länge över det här med hur det skall gå med E:s önskelista till tomten, när hon inte kan skriva eller ens rita begripligt.

Igår tog han saken i egna händer och skrev hennes önskelista åt henne. Så här ser det ut:

Ni ser va? ”Tjejanka. En bil. Ett gosedjur. God jul från E 1 år”

Tjejankan är för att hennes favoritsovdjur är en anka, och S har tydligen bestämt att det är en killanka och för att komplettera behövs förstås en tjej. Det är ju logiskt om man är rättvisemanisk som S är. Så vill hon ha en bil och ett gosedjur och det är väl det han gissar att hon drömmer om. 7

Det är lite gulligt att han försöker förstå och skriva ett brev till tomten åt henne.

Men nu kom han precis och ville att vi skulle skriva dit ”obs ankan skall vara ett gosedjur” så att inte tomten missförstår och tar hit en riktig anka. ”Då kanske inte E skulle bli så glad.” Nej, det är ju möjligt faktiskt att om man skall lägga sig och sova med en anka kanske det är att föredra en mjuk och plyschig kuddliknande gosedjursanka framför äkta vara.

Så snälla tomten, tänk på det.