Vid tretiden i natt stod S vid min säng.
-Mamma! Vakna! Jag hade en superläskig mardröm. Jag drömde jättejätteläskigt. (kryper upp till mig) Mamma, finns det midsommarmonster?
-Öh, nä, midsommarblomster var det ju som vi pratade om. BLomster. Som blommor, du vet.
-Men monster då?
-Nä…
-Men det kom ett i min dröm och han var JÄTTEOTÄCK. Han hade kransar och så sjöng han "Små grodorna" med superläskig röst, såhär  (sjunger med verkligen ytterst obehaglig och äcklig röst) och så sade han så här: "NU får ni ALDRIG mer vara med och dansa runt stången"

Jag tänkte snabbt. Där fick man för att jag suttit och pedagogiskt påmint om midsommar vid middagen dagen innan. Måste hitta på en bra lösning. Tänkte tillbaka till gårdagen och sjörövarfesten som vi var på.

-Men S! Du är ju sjörövare nu, kommer du inte ihåg kalaset vi var på?
-….Jo….
-Men midsommarmonster är jätterädda för sjörövare. När de möter en sjörövare så går de direkt och gömmer sig och vågar aldrig mera komma fram.
-På riktigt?
-Öh….ehmm….ja, på riktigt.
-Då skall jag säga det till han. (kryper ihop bredvid mig och somnar om, segerviss).

Och det slår mig att jag tydligen inte lärde mig något alls av mitt förra inlägg.