Tippetippetipptapp, det är inga tomtar som är uppe på borden och äter julmat, utan det är S som smyger på mig.

Han smyger, för han  har sett mig ta fram presentpappret.

Det är jättesvårt att slå in hans paket när han smyger.

Klockan är över elva, och han smyger och smyger. Han som alltid går upp halvfem på morgonen, hur skall han orka imorgon?

Haha, det är hans födelsedag. Han kommer att vakna halv fyra.

Och då kommer jag inte ens att vara klar med paketinslagningen, om det skall behöva passas in efter hans smyganden….

Så här långt har jag kommit iallafall:

Och nu ligger han inne i sin säng och skriker ”Jag sover nu, mamma, jag lovar! Jag bara pratar i sömnen!”