För att jag kan


Medan jag bär in matvarorna hör jag hur de stora barnen försöker övertyga E att gå upp för vår yttertrapp och in i huset.

-E, skall vi gå in?

-Nej.

-E, skall vi titta om mamma och  pappa är inne i huset?

-Ne-ej.

-E, skall vi gå och se om Elis är inne?

-Nej.

-E, skall vi äta mat? Det blir köttbullar!

-Nej!

-E, skall vi stå här hela dagen?

-Jaa.

-Men ÅÅÅÅH, E, varför?

Den här blicken är allt vad de får till svar.

Jag flytt int’ ur fläcken. 


2 svar till “För att jag kan”