Jag sitter i fåtöljen med en Dorothy Sayers-bok och H kommer förbi.

H: Läser du en deckare?

jag: Jepp.

H: Om en MÖRDARE, eller hur?

jag: …ja.

H: Jag tycker det är så löjligt att deckare jämt jämt verkar handla om mördare!

jag: OK.

H: Jag tycker att du skall skriva en deckare, mamma, men istället för mördare skall den ha ett annat mysterium. En fortkörning.

jag: OK….

H: Eller – jag vet – det här blir spännande! En som STJÄL. En tjuv. Fast sedan kommer de på att den inte stal med flit, den trodde att det var dens grej som den tog fast det var visst en annan människas. BRA VA?!

jag: Det låter ju onekligen – medryckande.

H: Yepp. Så slipper folk bli så oroliga.

jag: Det är klart.

H: och så är det ändå JÄTTESPÄNNANDE!

 

The queen of crime