jag: Hej, E.

E: Mamma! Mamma! MAMMA PRATAR! PAPPA! MAMMA pratar!

M:s röst: Ja, mamma pratar med dig i telefonen.

E: (trycker exalterat på olika knappar)

jag: Hur är det, tjejen? Gör ni något roligt?

E: Pappa, kattungarna. Jag och pappa kattungarna.

jag: OK, har ni klappat kattungarna?

E: Ja. Jag sova med kattungarna.

jag: Sov du med kattungarna?

E: Ja. Jag kama.

M:s röst: Hon höll en kattunge i knät och klappade den tills den somnade, det var ganska gulligt faktiskt.

E: Ja, jag kama. Pappa åsså dum.

jag: Är pappa dum?

E: JAA. DUMMA pappa.

jag: vad gör han då då?

E: Han säga ”NEJ E!”

jag: När sade han det då?

E: Han säga ”NEJ E! INTE SCHLÅ S!”

jag: Nej, man får inte slå S.

E: S dum. DUMMA S!

jag: Vad gjorde S då?

E. S TOG min chuck.

jag: Din chuck?

E: Min chuck. S TOG min chuck. SCHLÄNGDE.

jag: Slängde han något?

E: Ja!

jag: På dig?

E: Nej. S SCHLÄNGDE MIN CHUCK.

jag: Förlåt, din vadå?

M:s röst: Nja, så var det väl inte riktigt E? Visst var det så att du slängde S schackpjäser och då tog han spelet ifrån dig?

E: DUMMA S!

jag: Jaså, det är S som är dum då? Jag tycker det låter som —

E: H ÅSSÅ DUM.

jag: Vad då då?

E: H säga ”Inte chova schängen”

jag: Fick du inte sova i din säng?

E: H schängen.

jag: Fick du inte sova i H:s säng, menar du?

E: H dum.

jag: Men det var väl inte så dumt. Hon måste ju få bestämma över sin egen säng.

M:s röst: Det var mest att H inte ville att du skulle kasta S:s schackpjäser i hennes säng eller hur?

jag: Ah.

E: Pappa dum, S dum, H dum. Åsså A dum.

jag: OK.

E: A fali.

jag: Är A farlig? Eller har A fallit?

E: FALI.

jag: Får jag prata med pappa?

E: Pappa NEJ prata telefon. Pappa dum.

M:s röst: E kan du ge mig telefonen är du –

E: Hejdå mamma. Jag kan lägga på (knapptryckningar tills den där tonen kommer i luren)

 

… och så får man inte veta nåt förrän man kommer hem.