S tittar skeptiskt på matbordet.

-Alltså jag kan äta maten men jag tänker inte äta grönsakerna, deklarerar han, vilket väl är bland det mest positiva han någonsin sagt om mat vi serverar.

Medan han äter blir hans humör något bättre och när han ställer undan sin tallrik betraktar han skålarna med grönsaker på bordet med något mindre förakt. Plötsligt ljusnar hans blick och han hejdar sig.

-Alltså mamma och pappa – jag har en idé! säger han. Ett recept. Jag vet precis hur man skall göra!

-OK.

-Alltså man tar en hel påse morötter – och två tomater som man har skurit upp sådär – och kanske en purjolök och en vanlig lök och en vitlök och så sådan där grönt grejs som är i den skålen, och så stoppar man alltihopa i mixern! Triumfatorisk paus.

-Ja?

-Och det är allt. Sedan slänger man ut mixern med soporna och så behöver man aldrig mer äta grönsaker. Smart va?

Tja. Smarthet är väl in the eye of the beholder. En dietist skulle kanske inte gilla idén.

Men jag är rätt säker på att en mixertillverkare skulle vara helt för tanken. ”Ett recept man kan göra en gång i veckan” liksom.