Måndagar är stora S-dagen här hemma, då A och jag hänger med S medan storasyrran är på dagis (tvärtom på fredagar). Min tanke i tidernas begynnelse var att det skulle ge mig mer tid att fokusera på storbarnen en och en och mer tid för dem att lära känna A. Jodå, det går väl sådär. Men det gråts en del de morgnar när bara en av dem får gå till underbara fantastiska dagis och den andra är tvungen att vara hemma med trista morsan.

Men idag blev en supermysig dag, med IKEA (Uppsalas inomhuslekplats) (för vuxna också, kanske?) med därvid sammanhängande obligatorisk korv och sedan lite av varje. S kidnappade en sköldpadda på IKEA som jag betalade lösen för vid utgången så att vi fick med oss den. Paddus, Paddus, skriker han och kramar den och pussar den. Den är rätt söt, skölden kan vara som en kudde om man blir trött av att gosdjurskela.

Det är underbart att få vara med storbarnen en och en (A i all sin skrattiga underbara småbarnsära, men han är ju inte den som tar initiativ i sociala sammanhang (utom just att le mot alla)) och S vågar sig på att ta så mycket mer plats när inte storasyster är med. Han kan bestämma sig för att börja storkramas i kassakön, att han skall springa runt några varv inne på toa utan blöja innan man får sätta på den, att A plötsligt måste behandlas som en liten klenod med egna klappar och pussar och storebrorsblickar, och att man plötsligt måste gå baklänges överallt…

Men sedan, när eftermiddagen kommer och storasyster kommer ut från dagisdörren så är det två rätt belåtna barn som ropar varandras namn och sedan håller handen hela vägen hem, hela vägen in genom dörren och hela vägen ut i köket tills de fått sina melliskex.