Blundar på ett sådär meditativt sätt som skall göra att det känns som en extra meningsfull grej man skall göra. Försöker visualisera för min inre blick en sida ur en sådan där barns-olika-utvecklingsstadier-bok. Sidan jag försöker se framför mig innehåller orden:

”Nioåringen är en trygg och nöjd harmonisk individ som trivs bra med sig själv och omgivningen. De tidigare ilskna utbrotten är som bortblåsta nu och nioåringen förvånar sin omgivning genom att sköta skolan, städa sitt rum, fördjupa sina sociala kontakter och ha ett harmoniskt förhållande till sina föräldrar. Många mödrar och fäder minns med ett leende nioårsåldern som den tid i livet då barnet äntligen förstod hur man höll ordning i den egna garderoben. Här är en tid att njuta av för alla parter.”

Exakt ordagrant så skall det stå.

Det enda problemet är att hur jag än visualiserar och blundar och har mig får jag inte upp det. Det är helt enkelt inte verklighetskompatibelt.
Suck. Som dröm var den vacker. Men men.

Men. Det är ingen fara. Kom an bara, nioårsåldern.

Kärleken övervinner allt.