Glömde bort A:s lovlapp till skolan imorse.
-Mamma, är du jättegammal?
-Ja, min son.
-Är du jättejättejättegammal?
-Yepp.
-Är du så gammal så att din hjärna har börjat smälta?
-Eh…
-För i så fall kan jag hyponsera dig och så blir din hjärna liksom min och gör allt vad jag befaller.
-Eh…
-För det har jag sett på ett youtube-klipp.
-Va?! På vilken dato-
-Så – jag befaller nu din hjärna att gå ut och göra allt vad jag befaller.
Paus varunder han tittar ytterst noggrant på mig för att se om jag ser manipulerad ut.
-Chansen är att min hjärna inte minns det tillräckligt länge för att göra allt vad du befaller.
-Men! Varför skall man då ha en jättegammal mamma?
-Öh… jag vet inte?
-Åh, jag förstår! Minns du inte det heller mamma?
4 svar till “Ättestupan nästa”
Hoppas du hinner skriva några fler inlägg innan det är dags.
mina barnbarn brukar fråga om jag fanns på stenåldern, ibland undrar jag om dom tror mej när jag säjer nej…tycker dom ser tveksamma ut.
Hoppas också att den får vara hemma ett tag till, hjärnan din.
Välkommen tillbaka från Öknen utan plats. Jag tror nog du kan fyra av några bra inlägg även efter att din hjärna smält.