OK. Jag fattar att det är väldigt traditionellt och könsrollscementerat att M är ute och skottar  – för hand eftersom snöslungan är på verkstad – i åtta sekundmeter och snöstorm och jag sitter inne med barnen i värmen och medlar mellan A och S som båda tycker att det är deras tur spela på A:s Nintendo.

Men. Ni vet.

Ibland måste man bara göra det som är enklast.

Det som funkar.

Och jag kom hem efter att ha hållit en två stimmiga timmar lång lektion med ett antal övertrötta fjortonåringar på mitt jobb idag.

Och M kom hem efter att ha har fikat med sjutton sorters kakor och lika många tanter på sitt jobb idag.

Så det var helt självklart att han fick gå ut i stormen.

Han var definitivt i störst behov av egentid.