Rubriken är inte en särskrivning, jag menar inte ”mellandagarna”, jag menar ”mellan dagarna”. H:s dag och Ansgars dagar. November har blivit en egendomlig månad för oss, som jag nämnt tidigare. Allra egendomligast är de här dagarna, den 20 och 21 november.

De dagarna kommer när vi precis hämtar oss från H:s skoj och stoj och kalasande och förbereder oss på sorgens årsdagar, som kommer den 22-26.

Det är konstiga dagar. Man har varit så fokuserad på allt roligt, livligt, levande, härligt med att bli äldre, stor, större. Vad önskar hon sig? Kommer hon att bli glad? Kommer hon att känna sig firad, uppskattad, strålande som vi vill?

Så kommer smällen som jag på något sätt alltid är lika oförberedd på. Den 20 november – H:s födelsedag är klar. Nu kommer Ansgars. Och med Ansgars födelsedag kommer också en hel palett av känslor, mörkare färger förstås än de som vi målar H:s födelsedag med. Minnen för det första. Så sorgen, saknaden, tankarna på hur det skulle ha varit om… Insikten om hur skört livet är. Hur smalt steget är mellan liv och död. Så tacksamheten över vad vi fick med honom, de fantastiska dagarna som blev hans liv. Känslan av föräldrakärlek när man möter den första gången, som att bli nockad av honung. Typ. Tacksamhet också över att vi fick gå vidare, fick känna föräldrakärlekens lycka igen. Och igen. Och igen. Och igen… och dagligen…

Och filosofiska funderingar lägger också nyanser över paletten. Hur kan det gå i livet? Det kan gå precis hur som helst. Som jag brukade säga när jag var yngre: ”Det här kan bara sluta på ett par olika sätt.” Att ingenting är givet. Eller kanske att allt är oss givet, som gåva eller börda, vår att leva med men inte vårt val att axla.

Som jag skrev i början av månaden: Nu kommer stormen. Jag skall stå där mitt i virvelvindarna och möta det som kommer med sju små födelsedagsljus i handen. Ett bevis skall de vara, på att livet går vidare. På att livet är starkare än döden. Japp, sju små ljus har jag i handen. Lite brända är de i toppen, som det skall vara när en fin tjej fått fira ytterligare ett år av sitt liv. Har man små födelsedagsljus att ta till, kan man inte hamna i det stora mörkret. Har man små födelsedagsljus att ta till finns det alltid ljus att få.