S och A har skrivit en berättelse. Den är så enormt välberättad så jag måste dela den med er.
Inget tjafs. Inga onödiga känslor. Inget löjligt detaljfixerat. The salient facts och inget annat.
Först en uppländsk-svensk ordlista: rak=röck=ryckte.
Varsågoda:
Hajen tog en diamant från polisen. Polisen röck ut. Hajen tog en bil. Bilen var rostig och söndersliten. Hajen blev gripen.
Vad jag älskar är allt som inte är utskrivet – inte är överförklarat av författarna. Istället får frågorna växa inom läsaren: Varför hade polisen en diamant? Var hittar en haj en bil? Slet hajen sönder bilen? Om inte – vem gjorde det då?
Många frågor har man men moralen i berättelsen behöver man iallafall inte fundera över: Stjäl bara nya fina bilar så kan du inte gripas lika lätt.
8 svar till “Hajen”
Sympatierna faller onekligen på hajen här. Bra! (polisen jagar mest skrot)
hamnar onekligen hos [hajen] – heter det kanske snarare…
Det var en väldigt intressant och spännande berättelse, glömde jag säga. Särskild då när de röck ut där!
Poliserna alltså, när de pkötsligt bara rak ut där – efter en haj! – i en söndrersliten bil!!
Drama.
Hoppas att de fortsätter sitt författarsamarbete; S & A!
Det är väl så de gör, de stora författarna, de låter en tänka själv.
Nu har jag drömt att en am biltillverkare tvingades erkänna att man glömt att montera föreskrivna fästpunkter för hajsäkerhetsbälten, varför man fick kalla tillbaka hela serien redan på bilmässan, i direktsändning. (Jag tror att jag somnade med en fråga om hur S&A tänker sig att hajen ska kunna se framåt och samtidigt komma åt pedalerna utan att också hamna med ryggfenan obehagligt pekande in i ryggstödet.)
Det var verkligen en underbar liten novell.