Idag är det Ansgars namnsdag. Ända sedan den första namnsdagen, då han skulle ha varit drygt två månader och vi denna dag hade styrka att ta ut alla pengar som vi sparat ihop till honom under graviditeten och sätta in på ett konto för barn som var döende, så har vi stött någon välgörenhet denna dag.

Så också i år. Det är ett bra firande, att vi får komma ihåg honom och att vi får försöka göra världen lite bättre till minne av honom. I år har jag haft funderingar på att stödja någon skola i en fattig del av världen, han skulle ju ändå ha gått på sexårs och varit stora pojken nu. Jag har också haft tankar på att stödja Spädbarnsfonden som gör ett storartat arbete med att hjälpa föräldrar i sorg och framtidens barn. Det är bra saker att stödja och säkert kommer vi att skicka pengar till dem någon gång under året. Men inte idag….

Det är det ju det här med att jag följer bloggen Heja Abbe Hans pappa kan ju som få andra beröra och eftersom Ansgar delade Abbes öde att ha ett hjärta som motverkade honom, så när jag läst det han skrev så blev det en självklarhet att stödja Alla barnhjärtans månad. Det här året. Den här gången. För tänk om vår minnesgåva för Ansgar kan hjälpa till att rädda livet på ett annat barn som föds med oddsen emot sig?

Det går inte att motstå den tanken. Att ett förlorat liv kan göra att någon förälder någonstans får behålla ett barn gör vårt eget helvete lite mer relevant att leva med.

PS För dem av er som gillar nätauktioner och har barn under två år hemma, vill jag tipsa om ett annat sätt att stödja barn med hjärtfel