E har ett väldigt vikingatidskt, fornnordiskt stuk på sina ord. Eller kanske man skulle säga ett väldigt modernt, androitt språk, eftersom nästan alla ord innehåller ”app”. Oavsett hur man ser det, är det ett spännande och noggrant, knappologiskt göra att skilja ett ord från ett annat. Det tog oss ett tag att inse att detta faktiskt var olika ord och jag tror att ni kommer att förstå varför. Nu när vi har lärt oss det däremot är det – ja, lika svårt, ungefär.

E:ska: Några ord:

napple = napp

applu = äpple

appnu = öppna eller ta fram

appa = lampa

oppa = hoppa

eppa = äta

oppla = hoppla

uppa = upp eller uppåt, till exempel ur spjälsängen

akka = anka (sovankan)

 

Lite språkliga övningar

Appnu napple, appnu akka!

Eppa applu.

Oppa uppå appa, oppla.

Exakt sådär tror jag att det lät när folk läste runstenar på den gamla goda tiden. Fast möjligtvis betydde det något annat då.