I framtiden, när ålderdomen har stillat min skrivklåda och allt som återstår är några spridda bytes från den här bloggen som irrar runt som vrakdelar på internets hav, kommer min äldsta dotters namn att leva vidare i amatörförfattarnas led. Jag är övertygad om det iallafall, vem minns inte hennes okonventionella prinsessberättelse här till exempel.

Idag har hon börjat på en ny bok och hon har gett mig tillstånd att lägga ut första sidan på hennes anteckningar här, arbetstitel ”Tjuven som ställde till det”. Vem vet vilken spännande berättelse som kan växa ur dessa tanketrådar? Jag för min del kan iallafall knappt bärga mig. Vad säger ni?

Kolla in tjuven med den fantastiska frisyren och den galna glimten i ögonen. Det är han som med hjälp av den blodiga kniven har skurit i hästens ena ben så att det har blivit en blodpöl. Hästen kan därmed inte nå fram till sitt hö, vilket ju borgar för en framtida tragedi av ännu större mått, med ev död till följd av svält. Tjuven verkar även ha andra otäcka vapen till sitt förfogande i form av flugspray och dammsugare. Är råttan och musen hjältarna i dramat eller framtida offer? Åh, det här skall bli så väldigt väldigt spännande!

Jag vet att jag är en löjligt stolt mamma men ärligt talat, trots min egen skrivarlust har jag aldrig lyckats knåpa ihop en intrig med alla de här möjligheterna till förveckling, inveckling, utveckling. Jag vet att jag har sagt det några gånger förut men: Det skall bli jättecoolt att hänga med.