-Och nu förstår ni barn, skall jag förklara det här väldigt noga. Imorgon skall vi gå upp extra tidigt på morgonen. Ingen kommer att hinna se julkalendern på TV innan skolan utan vi skall gå upp tidigare än vanligt, äta frukost och klä på oss och så skall vi vara vid A:s dagis klockan fem i åtta, så att han är i tid till sitt Luciatåg. Och så skall vi titta på honom när han går i Luciatåget och så hinner vi förmodligen äta någon pepparkaka och sedan skall H och S gå till sin skola och – ja, och där får ni se ett till Luciatåg. OK?

-OK.

-Någon som har några frågor?

H: Är man smart om man lägger fram sina kläder redan ikväll så man sparar lite tid imorgon?
-Ja, MYCKET smart.

S: Alltså bara en sak att jag har tänkt att man kanske skulle ta med sig matteläxan då eftersom den skall lämnas in imorgon.
-Ja, det hade jag också tänkt, eftersom skolan börjar direkt efter och vi inte åker hem emellan.

Tystnad.

-A? Har du någon fråga eller har du förstått allting? Kolla, där är dina Luciakläder som är pepparkakskläder, där är din klädhög med vanliga kläder som du kan ta på dig efter Luciatåget och sedan i högen intill är det –  eftersom du ville det: lite glitter som dina mjukisdjurshundar Hundis och Hundisbarnen kan ha runt huvudet imorgon för att fira. Det kan vi klä på dem redan ikväll så kan de vara Luciafina hela dagen imorgon. Några frågor?

-Är det julafton imorgon? (tittar på våra ansikten) Vadå? Har det redan varit jul?

Det känns som att ni tycker att jag har missat något. Men jag vet inte vad. 

 

Mutter- mutter- jag kommer ihåg när S var i den här ”completely-lost-in-time-and-space”-åldern. Fast för hans del trodde jag att det var personlighet. Nu vet jag att det bara är ett utvecklingsstadium. Vänta lite, S, är det shorts och linne du lägger fram för att ha imorgon som skolkläder? OK, det kanske är personlighet.