Eftersom H är så stor nu och går i skolan, har vi inte ”lediga dagar” som killarna och jag har, och som vi hade förra terminen. Nu blir det istället hämtning tidgare på onsdagarna och så åker vi och simmar.

Förra veckan gjorde vi något väldigt stort. H har sparat av sin veckopeng ordentligt och länge nu och glatt gjort små extra-penga-tjänar-grejer här hemma – plockat fallfrukt till exempel – så nu hade hon äntligen de 99 kr hon ville ha till sitt önskeköp: ett cyklop, en snorkel och simfötter. I rosa. Det var hon själv som vägrade ta ”fådda pengar” till inköpet, och hon har hållit stenkoll på varenda slant och lagt ihop och det var en stor sak att se henne marschera fram till disken med alla sina fem- och tiokronor och få en krona tillbaka och vara stolt som en tupp.

Den här veckan var det världens gladaste tjej jag hämtade. De hade pratat om trafik i skolan och om ansvar. Hon hade massor att berätta om detta och vi var båda lyckliga och glada och sampratade när vi kom fram till simhuset.

Väl där blev det snabbt hopptornet som gällde och för första gången någonsin träffade vi en annan sjuårig flicka som lika obehindrat och galant hoppade från trean. Ett helt gäng med tjejer faktiskt och de inkluderade glatt H i sitt sällskap.

Sedan hoppade en av tjejerna från femmetershoppet. Då ville H förstås göra det också. Hennes fega mamma gav inte tillstånd. Hon blev begripligt nog jättearg. Men inte alls på något särskilt hemskt vis, och när bastandet och duschandet var klart och hon var ombytt i omklädningsrummet var allt frid och fröjd igen. Hon kvittrade glatt hela vägen ut till bilen.

När vi väl var där igen satt vi och pratade om den nya trafikalmanackan hon fått i skolan. Hon vill ha den på väggen och skriva in viktiga saker i den. Hon vill också börja spara till nästa grej: en dagbok med lås. Supersmart, jag minns hur jag älskade min låsbara dagbok när jag var liten.

Helt plötsligt avbryter hon pratet och sitter tyst. Innan jag hinner fråga vad det är säger hon:
-Mamma! Såg du? SÅG DU? S Å G DU?

-öh…vadå?

-ÄNGELN!

-…nä.

-Men det var en ängel i bilen, såg du den inte? Den var så här hög (måttar med handen) och jättesnäll. Den vinkade till dig och den klappade på min hand. Hur kunde du inte se den, den lös ju!!

-Lös den?

-Ja, inuti den lyste det liksom.

-Var den snäll då?

-Ja, jättesnäll. Men den flög ut genom fönstret borta vid skogen.

-OK. Var det en tjejängel eller en killängel?

-Jag vet inte. Men den var så fin. Hoppas du ser den nästa gång.

-Nästa gång?

-Ja, den sade att den kommer tillbaka.

Who knows?