Jag skall vara ärlig mot dig, kära bloggläsare. Ibland när jag förhör läxor händer det att min blick vänder sig bort från multiplikationstabeller och det korrekta sättet att pluralisera engelska ord och tittar ut i trädgården. Kanske är det en liten fågel som tittar på en intressant buske. Kanske är det löv som sakta singlar ner mot marken. Kanske är det det svartvita mönstret på en björk. Högintressanta, spänningsfyllda saker med andra ord.

Men idag kunde inga syner, hur thrillerartade de än må vara, distrahera mig från S:s läxa.

För det här var bland det mest existentialistiska slag i magen jag fått under min tid som hans mor.

Kolla in det här. Frågan, för det första. Jag skulle ju vilja att frågan ställdes framför allt till människor med någon slags kombination av biologisk, pedagogisk och teologisk utbildning, inte till fjärdeklassare. Men om man nu skall ställa den till fjärdeklassare, hoppas man ju att svaret skall innehålla något mer än fem delar. Och om det innehåller något mer än fem delar, är det en av mina allra allra hetaste och mest innerliga önskningar att någon av de  delarna placeras in mellan ”få barn” och ”dö”.

Nåja, tills dess så har jag ju iallafall det svartvita mönstret på björken att roa mig med.