Hur hjälper man barnen att sörja? Försöker att surfa runt för att hitta hjälp men det finns inget riktigt bra, iallafall inte där jag har råkat hamna.

Det är inte lätt när man inte förstår.

Vi förstår inte så bra själva. Men vi har ju ändå strukturer i hjärnan för sådant här. Men barnen….

Vi vill inte hjälpa dem genom att undertrycka all sorg, inte genom att avleda eller överförenkla. Vi vill ge dem ett vettigt sätt att arbeta med sorgen. Hur gör man det?

Vi läste Lotta på Bråkmakargatan igår. Båda storbarnen satt som klistrade mot mig och grät när jag var tvungen att gå på toaletten. Tror de att vi skall dö också nu? Hur uppfattar de det här? Vem kan veta? Vem kan hjälpa?