Ibland gör vi ”musikleken” på väg till dagis och skola. Det innebär att alla, i tur och ordning, får välja var sin sång och sjunga den. H väljer alltid åt E, resten av oss väljer själva. Ibland sjunger alla med, men ibland är det något man bara sjunger själv. Det är en trevlig lek, om man orkar acceptera att A alltid bara väljer

Här ligger vår lilla fru Katt
och magen är alldeles platt
för hon har just fått sex små barn
som FISER hela dan

varefter han skrattar hysteriskt.

Jag brukar normalt välja sånger som de alla kan sjunga med i, men imorse kom jag på en idé och tänkte införa lite kultur, en melodi från min egen barndom: Köppäbävisan. Ni vet – Fånt jag en körv, så hupper ja i älva – så här:

Jag hade sjungit klart precis när vi parkerade vid skolan och det var helt tyst i bilen. Stumma satt de. Av beundran kanske. Till sist utbrast S:

-Men mamma, när du sjunger på engelska förstår vi inte vad texten är.

Så nu måste jag kolla om dalmål ingår i hemspråksundervisningen på skolan.