För ett år sedan lite drygt var tydligen alla barnen sjuka och hemma och då intervjuade jag dem – de tre stora alltså. E bedömde jag väl som för icke-verbal men det problemet har vi ju liksom inte längre. Så varsågoda: ett år gamla frågor och dagsfärska svar.
Fråga: E vad skall du bli när du blir stor?
Svar: Jag ÄR stor. Jag är dockans mamma.
Fråga: Hur gör man för att bli det?
Svar: Dockan säger ”jag ÄLSKAR min E – E min mamma!” Dockan kramar mig. Jag kramar dockan.
Uppföljningsfråga: Jaha – är det så det går till? Dockor utser sina egna mammor alltså?
Svar: Ja! Och jag GULLIG!
Fråga: Berätta mer om när du blir vuxen.
Svar: Jag är inte vuxen. Jag är en bebis. En STOOOOOOR bebis. När jag vuxen du mitt barn mamma.
Fråga: Berätta lite mer om det. Skall jag vara ditt barn?
Svar: Ja jag mamma – du bebis. TOKFIA! Hahahahaha! Du min lilla lilla bebis – dockan stora bebis. Jag mamma. Jag sitta dator.
Uppföljningsfråga: Är det det enda mammor gör?
Svar: Nej mammor rullar sockar åsså.
Fråga: Skall vi fika nu?
Svar: Jag äter bara glass.
2 svar till “Vab-intervju 4”
Raka fina besked rättigenom …inte så oväntat kanske:)
Jag försökte mig på en liknande intervju med min dotter, men eftersom vi precis pratat om godis och svaret på första frågan blev ”jag ska ha godis!” och hon sedan förklarade att det verkligen var vad hon ville när hon blev stor, blev jag alltför full i skratt och kom av mig helt. Ska göra en nytt försök framöver.