-Det är konstigt med luft, säger S, efter en stunds tystnad. Det SYNS inte. Det HÖRS inte. Det KÄNNS inte. Men det måste finnas något i luften, för annars skulle man ju inte behöva luften för att kunna andas. Tankepaus. Sedan:
-Men jag inte fatta vad det kan VARA för något, för det är ju inte inget. Och så undrar jag en sak till: hur mäter man luft? För man kan ju inte bara fylla ett sånt där rör med luft för det är ju redan fullt med luft om det inte är något annat i det. Så hur gör man?
Jag svarar inte, för det är svåra frågor. Men i mitt inre bubblar det av ett svar: Något som inte syns, hörs, eller känns, och som inte heller är mätbart. Det måste ju nästan vara Kristian Luuks frisyr.
Det är klart, det kan vara Fredrik Lindströms integritet också.
I vilket fall känns det lite oroväckande att de är runt omkring oss hela tiden och nödvändiga för vår andningsverksamhet.
6 svar till “Luftiga tankar”
Jag tittar inte på tv men jag vill hälsa S, att luft väger ca. 1/1000-del så mycket som vatten. Så om man t.ex fyller tio ballonger (kondomer) till bristningsgränsen så väger de (luften) ett kilo tillsammans. Om man sedan knyter ihop dem till ett enda paket så känner man följdaktligen vikten av motsvarande ett mjölkpaket då man puttar på detta ballongpaket. (Skulle tro att han blir först om han provar detta:)
PS. Luften i en varmluftsballong väger runt tre ton, vilket märks väldigt tydligt då man ska få stopp på den!
Haha, roligt och vilket bra svar från Saqer.
Skrattar gott åt Luuk och Lindström också.
Härliga tankar. Och svar.
Stollfia!